Avslut. Många bra artikeluppslag föds i den plötsliga reaktionen över något. Så även här. En text i Göteborgs-Posten satte fart på tankarna om hur romer egentligen behandlas i svensk media..

Bara genom en snabb genombläddring av morgontidningarnas kultursidor under de två gångna decennierna blir de ökade satsningarna på nöjesmaterial tydlig. Skribenter och kulturchefer på tidningarna tror att det är en trend som kommer att hålla i sig och växa..

Titel: Brödrafolkens bro. Ett byggprojekt i tre norska och tre svenska tidningarFörfattare: Anders JalakasAntal sidor: 72 inklusive bilagor, innehållsförteckningar mmInstitution ochuniversitet:Institutionen för Journalistik och masskommunikation (JMG)vid Göteborgs UniversitetSyfte: Syftet med undersökningen är att undersöka innehållet i nyhetsrapporteringenom Svinesundsbroprojektet i norsk och Svensk press samt att undersökaom det finns skillnader mellan svensk och norsk press i rapporteringenom broprojektet.Frågeställningar:Frågeställning A. Vilka delar av Svinesundsbroprojektet beskrivs mestfrekvent i norsk respektive Svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jämfört med Svensk press.Frågeställning B. Vilka tema är mest frekventa i nyhetsrapporteringen omSvinesundsbroprojektet i norsk respektive Svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jämfört med Svensk press?Frågeställning C.

AbstractKent Klang: Ett omusikaliskt genombrott: Mottagandet av Elvis Presley i Svensk press under rockmusikens etableringsfas 1956-1958. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60p. 2007När Elvis Presley gjorde sitt stora genombrott i USA i mitten på 1950-talet kom han att angripas hårt i bland annat amerikansk press. Upprördheten hade sin grund i Elvis sexuellt utmanande kroppsrörelser och rhythm and blues betonade musik. De här artistiska stildragen avslöjade också Elvis influenser från den svarta kulturen i ett USA som vid tiden var präglat av rasism och segregation.

Pressen, makten och journalistiken behandlar mediekoncentrationen och den svenska pressen..

Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande.Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

 I den här uppsatsen undersöks hur olika islamistiska rörelser framställs i Svensk press och vilken mediebild som skapas kring fenomenet islamism. De teoretiska utgångspunkterna är gestaltningsteorin och postkoloniala teorier om orientalism och eurocentrism. De används för att se vilka föreställningar som ligger bakom mediebilden. Den metod som används är kvalitativ textanalys i syfte att finna strukturer och mönster i texterna.De islamistiska rörelserna i denna undersökning förekommer stundtals i samband med nyhetsrapportering om terrorism. De skildras även någon gång som motpoler.

Hur förändrades de gestaltningar som används i Svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

Aim: The aim for this study of Swedish daily press is to see how the musical reporting is structured for the newspapers I have chosen to analyse. My main purpose is to investigate how the newspapers reporting are distributed between artists who belong to either a major record company or an independent record company. With this research I want to find out if there are any economic backgrounds to the content and if the reporting is equal to the market production.Method/Material: For this study I have studied, by quantitative research, every piece of musical reporting in seven daily newspapers for two weeks. Through thorough research I have determined the belonging of every article?s record company.

Denna studie undersöker den svenska pressens rapportering om barnsexturism åren 2000-2007. Genom kvantitativ innehållsanalys studeras avsändare bakom budskapet i artiklarna, aktiva aktörer och huvudsakligt innehåll. Analysen har sin grund i teorier om mediernas dagordning och om medielogik. För att öka förståelsen för den svenska rapporteringens förutsättningar görs en liknande men mindre omfattande studie för engelskspråkig press i Kambodja. Likaså genomförs kortare intervjuer med för ämnet relevanta personer.

Uppsatsen har sin utgångspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gällande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem årgångar för att få fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i Svensk press såg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en föreställd, nationell gemenskap. Frågan är primärt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och på ett mindre, sekundärt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stärkande av den nationella föreställningen? För att få en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjälp för läsaren att förstå bakgrunden till dess utveckling, både på ett internationellt, men dock främst, nationellt plan..

The aim with this study is to investigate how Swedish public service local radio uses information subsides in the form of press releases. In terms of which entrants gain entrance to the news feed, in which forms and in which subjects. Also we wanted to study how the journalist uses the content in the press releases. To do this we cooperated with the public service radio channel Sveriges radio P4 Kalmar. For 28 days, four weeks, we collected all incoming press releases to the newsroom of P4 Kalmar.

Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law.Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research methodMain results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander.

One of the most well-known trials in history is the one in Nürnberg, Germany, soon after the end of World War II. It is understandable that this caused a lot of discussions and that it was a world known trial which set the standards for a lot of similar occasions later on. The aim of this research is to focus on the opinions about this trial from a perspective of well-known Swedish newspapers. The method is to analyse three big papers with different political views and to see what separated them and what maybe united them. By studying the master-pages of the newspapers a picture is given of how the contemporary time had an understanding for the trial reports, which we in our time have established as facts.

The aim of this bachelor?s thesis is to investigate how the activities of the public library are portrayed by the Swedish press. It poses the following questions: What kinds of public library activities are portrayed in the Swedish press? What image does this depiction purvey to the general public about the societal role of public libraries?A model of four library spaces developed by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen, and Jochumsen is used as the theoretical framework for this study. Qualitative content analysis is applied to 173 Swedish newspaper articles that describe public library activities.The analysis reveals that articles about many kinds of public library activities get published in the Swedish press, but that some activities occur more frequently than others.